Vet ni var det värsta med osynlig smärta är? Jo det ska jag berätta för er! Det är att smärtan inte syns. Jag kan inte visa för någon var min smärta sitter och på så sätt så har jag inga bevis på att jag har ont. Det är mitt ord mot alla andras. Ibland så är det så illa att jag faktiskt tvivlar på om jag har ont eller inte. Självklart så har jag jävligt ont. Jag skulle ALDRIG ljuga om min smärta men ibland så känner jag bara "kan man verkligen ha såhär ont varje dag?! Dag ut och dag in. Nya smärtställen varje dag?!"

Jag hoppas innerligt att läkaren är tillmötesgående på tisdag och att jag kan gånden hjälpen jag behöver men mest av allt så hoppas jag att jag kan få min diagnos för det betyder att en läkare har lyssnat på mej och förstår att jag känner denna smärtan! Det betyder att jag kanske kan få den hjälpen jag förtjänar och behöver för att kunna leva någorlunda bra igen. För denna jävla smärtan äter upp mej innifrån på ett sätt som jag inte är van vid. Denna smärtan påminner nästan om smärtan av all mobbning i grundskolan. Dock så har den smärtan klingat av då jag inte är samma person längre men jag är orolig över att denna nya smärtan i hela kroppen, att den kommer att finnas kvar föralltid.

Håller tummarna riktigt hårt och längtar till tisdag kl 14:00 för förhoppningsvis så ändras mitt liv då eller i alla fall börjar förändras den dagen!

Nu ska jag smörja ryggen igen och ta min varma vetekudde och försöka sova lite. Painsomnia är det värsta som finns! Att vara sjukt jävla trött men inte kunna somna...

Var rädda om er
Mandy

(Mobilinlägg)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När jag gick och la mej igår så var det med bladade känslor som ni säkert kunde lista ut från mitt inlägg igår för jag ville verkligen inte att farmor skulle behöva lida mer men kände ändå att det hade gått ut för så fort sedan jag sa till henne att ...

OBS!! Detta inlägget kommer att handla om döden och kommer därför att vara lite dystert. Jag kommer att vara väldigt ärlig kring mina tankar om döden så om detta är en trigger för dej som läser min blogg så kanske du inte ska läsa just detta inläg...

Idag så blev dagen inte riktigt som jag hade planerat men den blev väldigt bra ändå så ibland ska man bara go with the flow liksom      Meningen var att jag skulle ha varit med mamma på jobbet på förmiddagen och sen så skulle pappa komma och äta ...

Inatt så har jag sovit som en klubbad säl från det att jag la huvudet på kudden igår tills det att jag vaknade av att larmet gick igång 5:45 imorse och det var dags att gå upp      Efter att jag hade stängt av larmet så ringde jag först till papp...

Som ni med största säkerhet har märkt så har jag inte uppdaterat här på bloggen sedan i torsdags kväll och det finns två anledningar till det som jag ska berätta om idag...   Vi börjar med fredagen:   Jag passade på att sova så mycket jag bar...