Vet ni var det värsta med osynlig smärta är? Jo det ska jag berätta för er! Det är att smärtan inte syns. Jag kan inte visa för någon var min smärta sitter och på så sätt så har jag inga bevis på att jag har ont. Det är mitt ord mot alla andras. Ibland så är det så illa att jag faktiskt tvivlar på om jag har ont eller inte. Självklart så har jag jävligt ont. Jag skulle ALDRIG ljuga om min smärta men ibland så känner jag bara "kan man verkligen ha såhär ont varje dag?! Dag ut och dag in. Nya smärtställen varje dag?!"

Jag hoppas innerligt att läkaren är tillmötesgående på tisdag och att jag kan gånden hjälpen jag behöver men mest av allt så hoppas jag att jag kan få min diagnos för det betyder att en läkare har lyssnat på mej och förstår att jag känner denna smärtan! Det betyder att jag kanske kan få den hjälpen jag förtjänar och behöver för att kunna leva någorlunda bra igen. För denna jävla smärtan äter upp mej innifrån på ett sätt som jag inte är van vid. Denna smärtan påminner nästan om smärtan av all mobbning i grundskolan. Dock så har den smärtan klingat av då jag inte är samma person längre men jag är orolig över att denna nya smärtan i hela kroppen, att den kommer att finnas kvar föralltid.

Håller tummarna riktigt hårt och längtar till tisdag kl 14:00 för förhoppningsvis så ändras mitt liv då eller i alla fall börjar förändras den dagen!

Nu ska jag smörja ryggen igen och ta min varma vetekudde och försöka sova lite. Painsomnia är det värsta som finns! Att vara sjukt jävla trött men inte kunna somna...

Var rädda om er
Mandy

(Mobilinlägg)

Ja denna bilden summerar natten väldigt bra. Det blev inte många minuters sömn på grund av smärta och att jag inte kunde komma till ro. Jag rullade mest runt i sängen och försökte hitta en sovställning som inte gjorde ont i kroppen och det gick verkligen inte. Om jag låg på höger sida så gjorde det ont och låg jag på vänster sida så gjorde det ont. Testade att ligga på rygg och mage också men inget funkade så när klockan var 4 så "gick jag upp".

Kaffe och Drama Queens podden får hålla mej sällskap tills jag känner mej tillräckligt trött för att gå och lägga mej och förhoppningsvis få sova några timmar. Självklart så är Simba också här 💖💖

Senare i eftermiddag så kommer jag med uppdatering om dagens smärta.

Var rädda om er

Mandy

Inatt blev det ingen sömn på grund av smärta som inte ville försvinna. Det började som stick i vänster vad och som sedan strålade som elstötar upp mot ländryggen. När denna smärtan började avta så kom smärtan i naken och höger käke. Till slut så kunde jag inte ligga kvar i sängen utan det slutade med att jag fick gå upp vid 4. Då var det bara att köra på med värme/kyla igen och då började mitt vänstra ringfinger att bråka så nu har jag ont så fort jag rör fingret. Det är så härligt med smärta. Då vet man att man lever...

Önskar er alla en trevlig fredag och hoppas att ni slipper smärta!

Var rädda om er

Mandy